måndag 23 april 2012

Födelsedagstårtor för trädgårdsnördar

Min dotter fyller tre år idag (hur i hela fridens namn har min lilla ärta blivit så stor?), vilket har firats med pompa och ståt i dagarna tre.

Vi började redan i fredags kväll, fortsatte med kalas igår och avslutade med ytterligare två idag. Naturligtvis lyckades vi allihop vända dygnsrytmen under helgen, så vi somnade sent igår men fick ändå kliva upp tidigt idag. Min mamma skulle komma på förmiddagen med sin man, som av min dotter - och nu även alla andra - kallas Boobah. Vi hade gjort italiensk glass och frusit i en kakform som hade figuren av en ros. När jag vände ur glasstårtan fick vi alltså ut en stor tredimensionell glassros. Vad jag inte hade tänkt på var att glass kan se oaptitligt ut om man glömmer att tänka efter. Cassata och mörk choklad kan se fel ut. Sagas födelsedagstårta såg ut att inte bara vara angripen av akut fläcksjuka med tendenser åt rosrost. Den var god hur som helst, men nästa gång kanske jag skulle göra en glasstårta som ser ut att smaka vad den faktiskt smakar.

På eftermiddagen kom Sagas gudmor på besök. Vi hade räknat med även hennes föräldrar, men som trädgårdsarkitekt respektive trädgårdsmästare med egen handelsträdgård hade de lite mycket att göra just idag. Ännu en tårta plockades fram, en som var så ful att den såg ut att redan passerat genom systemet åtminstone en gång.


Min dotter är ett barn som snabbt tröttnar på leksaker - men det kanske alla barn gör? Böcker, spel och olika barnanpassade verktyg brukar hon tycka om däremot. Hon fick fina trädgårdsredskap av både oss och de båda trädgårdsproffsen (hon fick även fröer och en ursöt röd sålåda av dem), och böcker av gudmor. Av Boobah fick hon fler pallkragar till sina odlingar och av mormor böcker, en av dem "Paddington i trädgården". Vid dagens slut var hon så trött att hon faktiskt somnade i tid trots vår vridna dygnsrytm.

Naturligtvis hann vi ut efteråt; innan det började regna. Saga ville ju pröva sina nya verktyg! Vi tittade till våra bin som till min stora oro höll sig inne i kupan. Vädret var inte tilltalande, ansåg de. men visst surrade det där inne! Det behövs litet sol bara, så är de igång igen. maken lugnade mig också med påpekandet att vi just matat dem ytterligare en gång innan sälgen spruckit upp i blom.


Det är mycket som händer ute. Knoppar är på väg, till och med björkarna.På något vis kändes det som att allt stod och trampade, väntade på den där första riktigt soliga vårdagen. Det behövs nog bara en dag för att det verkligen ska bli vår.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar