måndag 23 april 2012

Nu händer det grejer!

Klockan 05:32 började jag klottra på detta inlägg. Det såg då ut som att solen trots utlovad molnighet och regn var på väg upp. Varje kväll när jag går och lägger mig ser jag fram emot min första vy ut genom fönstret på morgonen. Solen höll sig bakom moln till långt in på eftermiddagen.

Det såg igår ut som att allt väntade på lite sol, så jag intalar mig att det är dags. Björkarna är på väg att veckla ut musöron, rabarbern har sträckt ut sina blad, aklejorna sticker upp i trots och pionerna. Åh, pionerna ser ut som små röda rebeller. Tänk att dessa små envisa stjälkar ska bli så poetiskt vackra blommor! Trädgårdsstormhattens blad breder ut sig litet till och den skära floxen framför dem har bestämt sig för att göra dem sällskap. Alla mina rosor - nja, alla utom Rose de Rescht och Leonardo da Vinci - har skjutit iväg med nya bladskott. Leonardo får jag flytta på, Rose de Rescht måste få ett vindskydd illa kvickt. Makens alla liljor är på väg upp och alla hans amerikanska blåbärsbuskar har knoppar. En Putte ser illa tärd ut, men en av fem... Han är eld och lågor! Vad som snarare gjorde mig lyrisk var våra vildingar som vi varit noggranna att ta hand om litet extra så att de absolut inte kommer till skada. Fläckiga blad av Jungfru Maria nycklar! De är så näpna när de kikar upp att den lilla plätten trädgård naturligtvis förblir orörd. Samma lilla glädjekälla varje år. Efter att ha sett hur allt liksom bara ligger och väntar på att solen ska titta fram, förbereder sig som om de allihop vet att "Jadu, krokus och snödroppe, ni hade bråttom, men solen kommer på fredag" kan man inte bli annat än hoppfull; de verkar väldigt optimistiska. Enligt SMHI kan vi förvänta oss regn och åska innan dess.

Jag har bläddrat i lite nya böcker - för det finns inget annat skäl till att gå upp så tidigt på morgonen egentligen. Ja, om man inte är joggare eller hundägare, förstås. Jag går upp för att läsa, annars hinner jag inte på hela dagen. Eller jo, på kvällen, men då blir det alltid att jag läser alldeles för länge.

Jag var en sväng om biblioteket idag, men hade tyvärr glömt mitt lånekort. Jag ägnade ett par timmar åt traditionella studier med penna och anteckningsblock och mängder med trädgårdsböcker omkring mig. Jag läste en bok om örtagården på Skansen i Stockholm. Det var väldigt spännande växter de hade där, jag fick massor av inspiration. Jag kommer tyvärr inte ihåg vad den hette boken, men det var Nordiska Museet som hade givit ut den och det var 1972 med svartvita illustrationer. Någon som känner igen den?

När jag kom hem gick jag och min man det traditionella varvet-i-trädgården-i-skymningen-som-bara-sker-när-dottern-har-somnat, vilket innebär att det hann bli kolsvart innan vi gick in. Vi strosar omkring, diskuterar vad vi har läst, vad vi vill göra, hur det skulle gå att genomföra. Våra konferenser fortsätter sedan med stegning (inte stegling) och mätning, för att sedan övergå i en ytterst entusiastisk fas då vi skyndar oss in och börjar göra anteckningar, rita upp på kartor och komma överens om hur vi ska börja. Det vi kom på idag var hur vi skulle kunna bygga upp ett vindskydd mot nord-ost med hjälp av en häck. Vi ville ha syréner, men inte de höga klassiska för häckar. Dem vill vi ha på ett annat ställe. Vi börjar med Projekt Vindskydd inom kort. Först måste vi ha tag på ännu mer sten!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar