söndag 20 maj 2012

Planering halva jobbet

Eller är det verkligen så? Det känns i alla fall inte så idag efter gårdagens kånkande av sten.

Jag håller, som tidigare berättat, på med att bygga en gång genom rosenträdgården - ett namn som låter oerhört pretentiöst, men jag vet inte annars vad jag skall kalla denna sydvästvända del av trädgården. Hur som helst bygger jag av natursten; så länge stenen i fråga har EN slät yta använder jag den. Detta innebär att man inte bygger upp gången på sådant vis som är brukligt med jämntjocka stenar. Istället för att gräva bort matjord, lägga dit grus och sand för att sedan pressa allt på plats och SEDAN börja pussla, grävs ytan upp för varje sten individuellt. Jag gräver upp en kvadratmeter i sänder och får sedan börja pussla tredimensionellt - gräva lite till där stenen är tjockare samt fylla på med jord och sand där den är plattare. När stenen ligger på plats måste den fixeras med massvis av sand - hittills har det gått åt ungefär ett tredjedels ton fin brukssand. Detta ska sopas och spolas ned mellan stenarna och måste göras flera gånger.
Nu har jag ingen sten kvar och sanden är så gott som slut, så nu är det dags att ge sig ut på tiggarstråt hos ortens bönder efter sten samt köpa mer sand. Grannen har jag fått tillåtelse av att plocka sten hos, nu gäller det att hitta ägaren till den tjusiga hög med fylle jag har spanat in på väg till jobbet. Där låg ett par potentiella bumlingar som definitivt skulle passa mig och mitt Tetris.
Jag måste göra klar en ganska stor bit av stenläggningen för att kunna påbörja den nya rabatten som ska bli New Dawns permanenta boplats. Inte förrän hon har hamnat rätt kan jag börja med djupgrävning och plantering i gavelrabatten.


Planen för New Dawn är att hon ska få stå i ett cylindriskt stöd, nästan som en uppstamning. New Dawn är ju egentligen ingen klätterros, utan en krypros, varför hon gör sig så fin hängande. De långa stänglarna ska få hänga fritt åt alla håll i stödet så att hon får formen av ett litet träd. I hela rosenträdgården har jag en blå bas (som jag nämnt tidigare) med en och annan avvikande högväxt perenn i kontrast till rosorna. Jag kör på klassiker - riddarsporrar och lavendel bland de rosor som går åt röda toner samt digitalis (och nu också de där spännande criniumlökarna) bland de rosa och vita. Det är synd att det inte är mycket som blommar just nu, men den som väntar på något gott...

Torvpartiet är inte heller klart.
Jag kan inte heller på allvar bygga upp alla fristående spaljéer förrän rabatten är tydligt utmärkt. Dessa spaljéer måste upp för att jag ska kunna påbörja timjangräsmattan. Femtonspel är inte lika kul som Tetris, inte nu i alla fall.

Min förhoppning är att jag ska kunna avverka en kvadratmeter gräsmatta i höst - skala bort gräset, fylla på med lite grus och sand, sätta ned massvis av blå krokus och backtimjan och sedan hoppas på att det fungerar. Funkar det borde det bli riktigt häftigt, och i så fall bara att fortsätta nästa år. Funkar det inte så har jag bara testat på en kvadratmeter. Det som jag tror kan bli tokigt är att just den plätten trädgård har visat sig vara rätt blöt. I alla fall efter den här vårens skyfall. Timjan vill ha det torrt om fötterna. Jag hoppas att grus och sand skall räcka som dränering. Vidare är jag inte säker på om krokusarna i framtiden kommer kunna hitta upp mellan alla timjanplantorna, men jag vill ju hoppas.

Jag såg till bina på allvar igår; satte dit första skattlådan. De är verkligen extremt söta, mina små strävsamma bin. Det kan lätt passera en timme där man bara sitter och tittar på dem där de flyger ut och in på flustret. Jag älskar mina bin!
Visst, en bonus är ju honungen; med lite tur kan det bli ordentligt med sommarhonung, men samtidigt upptäckte jag som sagt också idag att det är väldigt lite i trädgården som blommar just nu. I första hand behöver jag någonting som bina gillar! Jag får fundera över hur jag ska lösa detta innan sommaren är slut. Bina får åka långt för pollen och nektar så här års, vilket definitivt är slöseri på deras korta små liv. Hoppas att de gillar roddarna de fått till vindskydd.

Tidiga växter som bin gillar är annars:
Full fart i kuporna!
  •  Trollhassel
  •  Sälg (som vi har sett till att spara massor av till bin och fåglar)
  • Hägg
  • Syren
  • Primula (vivor av flera sorter)
  • Narcisser
  • Snöklocka
  • Allium (lökar av olika sorter)

Annars är det lättare att hitta växter som bin gillar under sommaren, så det har jag ju massor av:
  •  Rosenstav
  •  Timjan (som börjar blomma snart)
  •  Lavendel
  • Kärleksört
  • Stäppsalvia
  • Bolltistel
  • Röd solhatt
  • Jätteverbena
  • Ros (i första hand äldre sorter som inte har för många kronblad)
Bin gillar även blåbärsblommor.
Bin är ju i första hand blomtrogna när det kommer till växter som ger rikligt med nektar och pollen, så jag får inte behålla många av dem i trädgården - på andra sidan vägen växer massvis av vitklöver. Vi har placerat kuporna på berget längst in på tomten för att de med lite tur ska stanna till i trädgården på sin väg mot klövern, och några surrar ju alltid omkring runt oss när vi påtar i jorden. Om man får vara lite barnslig så känns det nästan som att de undrar vad de nu ska få för något gott.

Gårkvällen avslutades i goda vänners lag. Sällskapsspel är någonting som gärna får dra ut på tiden - i alla fall om man har kul. Vi var sex stycken som skrattade, åt ostar och försökte komma ihåg geografikunskaper från mellanstadiet i gott och väl två timmar. Jag måste säga att "När och Fjärran" är ett otroligt kul - och allmänbildande - spel!
Saga fick ett par sena födelsedagspresenter som uppskattades varmt, och som vanligt när vi har gäster blir hon uppspelt, sedan övertrött och slutligen grinig innan vi äntligen får henne i säng. Som ungar är mest, alltså.

Visst är det så att man har bilden framför sig hur det ska se ut när det är klart hela tiden när man arbetar i trädgården; i mina ögon ser vår kaotiska trädgård helt fantastisk ut. De flesta andra verkar undra vad det är vi håller på med.
Min mamma till exempel. Hon kom på besök idag med sin man, de såg inte alls imponerade ut. Jag hade visserligen inte förväntat mig jubel, stående ovationer och en hjärtlig dunk i ryggen, men inte heller ett påpekande som detta vid varje plantering:
"Här är det inte så mycket matjord."
"Nej, jag vet. Rhododendron har ytliga rötter. När jag har planterat klart ska ungefär tre decimeter jord till krattas ut."
"..."
"..."
"För de dricker ju mycket vatten."
"Ja, det är därför jag har lagt torv här."
Kritik är bra på många vis, en plan eller idé begrundas ytterligare en gång och förbättras kanske av den där extra tanken, men det är inte lätt att ta den med varm hand när den kommer från föräldrar.

I övrigt hade vi en jättetrevlig dag! Jag var mitt upp i kaoset som det är att göra rent kyl och frys (fel årstid, jag vet, men det måste göras) när de kom. Köket var fullkomligt upp och ned, så vi hade tur med vädret. Medan jag och mamma tog en tur runt i trädgården passade Micke och mammas man Göran på att såga ned ett par granar där hönshuset ska stå. Mickes motorsågar är trasiga - alla tre - och styvfar Göran (eller Boobah, som Saga kallar honom) är otroligt kunnig när det kommer till skog (han är kunnig på andra områden med, men som skogsägare har han naturligtvis ordentligt med kunskaper om träd). Han var snäll nog att hjälpa oss ta ned träden.

Plockepinn!
För det första måste jag påpeka hur skicklig han är. Träden fälldes allihop i ett nafs och hamnade i en stapel som var så prydlig att det såg ut som om en jättehand kommit ned från himlen och buntat ihop dem.
För det andra vill jag jubla över hur ljust och fint det blev i den delen av trädgården! Eftersom platsen är skyddad av berg åt norr och söder samt med huset i öster och skogen i väster blev mikroklimatet något helt annat när solen fick en chans att komma fram och värma upp både luft och jord. Det blev rent av en aning svettigt! Så fort våra motorsågar är lagade ska ytterligare ett par granar bort, sedan är det bara att börja plantera löv istället!
Träjon är alltid fint

Efter det avnjöt vi hembakad rabarberpaj (min brors rabarber dock) med glass och kaffe ute i solen. Saga plockade fram löjliga familjerna, sedan var vi igång och spelade ända tills de åkte hem. Mamma vann, vilket aldrig händer, så hon var jätteglad! Jag gillar sällskapsspel.

Nyplanteringarna verkar må bra även idag. Tuvsipporna ska ju trivas under buskar och träd på samma sätt som vitsippor och verkar ha det hur bra som helst bland träden nere i slänten. Däremot måste jag skynda mig att såga ned den där döda enen som skymmer ljuset för lupinerna. Det är en bjässe till en och det är synd att den är död. Hade någon bara tagit sig tid att ta hand om marken innan vi köpte den skulle den där enen säkert fått bli riktigt gammal. Å andra sidan: tänk så många väldoftande smörknivar det kan bli!

Tack för ikväll!

2 kommentarer:

  1. Så snygg stengång du gör! Jag måste också ge mig ut i jakt på platta stenar, lovade en kund något liknande i ett svagt ögonblick (min kollega var det faktiskt). Snyggt är det iallafall, bra jobbat!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det börjar dock bli ett problem att hitta sten, vet du något bra ställe?

      Radera