fredag 11 maj 2012

Vältrimmad häck

Liguster alltså. Jag behöver en. Jag och en väninna kom fram till att när man använder ordet "behöver" så är det antagligen överflödig lyx och därför någonting man behöver för att bli lycklig. En snygg häck är i detta fall ett sådant "behov", för vad jag egentligen VERKLIGEN behöver är ett två meter (minst) högt vindskydd som släpper igenom ljus under vintern och ger svalkande skugga på sommaren. Mer åt vildvuxen bondsyrén med andra ord.
Ligustern vill jag bara ha som rumsavdelare, vilket naturligtvis är OTROLIGT viktigt!

En annan sak som jag behöver är manchurisk valnöt, en stor damm och några karpar. Glanskörsbär. Något som jag EGENTLIGEN behöver är en häck av Rosa Rugosa längs min uppfart så att de (kvävda svordomar har censurerats bort) sommargästerna slutar köra upp på min TYDLIGT PRIVATA väg för att rasta hundar och ha pic-nic i min trädgård. Kanske syns det tydligare att marken är privat då? För nu är det säsong igen. Första bilen stod parkerad vid uppfarten idag.

Förra sommaren gjorde vi det till en sport att parkera in dem så att de inte kom ut. Det gäller att se till att komma hemifrån i ärenden på förmiddagen (annars riskerar man att själv bli inparkerad lagom till lunch), sedan försöker man helt enkelt vara hemma lagom till "den heliga pic-nic/rasta-hunden-timmen". Omkring 14:00, alltså. Parkera bakom dem där de står mitt på vår smala grusväg och sedan traska upp till huset. Har vi otur möter vi dem i trädgården redan nu, har vi tur knackar de på en timme senare. I år kanske man skulle sikta på en tre timmar lång cykelutflykt till stranden?

Så här såg förresten min trädgård ut i morse efter skyfallen. Allt vatten hade runnit undan när jag kom hem från jobbet igen. Torven flöt omkring som ett damm ovanpå jorden. En fördel är ju att alla nyplanteringar inte behöver vattnas på ett par dagar!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar