lördag 9 juni 2012

Bajs, skit, dynga #%*$€&@!

Detta är ord som rullat mången gång över min tunga de senaste dagarna. Som trädgårdsnörd kan ju detta ses som enbart positivt, då dessa ord är saker som både klingar fint i rosornas öron och kanske visar på lite jävlar-anamma när man lyfter omkring tunga stenar till något av projekten i trädgården. Om man är nära vän med kapten Archibald Haddock är dock uttrycken ganska milda för att vara svordomar, kanske rent av lite frökenaktiga. Ja, so what? Jag är fröken i skolan, så jag vet inte bättre.

Det är inte bara problem som har uppstått, men vi kan ju börja med dem:
1. Volvon har gått sönder. Lagom till jul körde maken sönder en vindruta och lagom till VÄXTMARKNAD I UDDEVALLA (!) kör han sönder ett lager. Nu var jag orättvis, lagret har malt länge; vi väntade att den här dagen skulle komma. Det som vi däremot INTE hade räknat med var att ett par saker till behövde åtgärdas. Hos verkstad, naturligtvis, eftersom ingen lekman äger alla de specialverktyg som behövs för att laga en bil tillverkad efter år 2000. Alltså: inga pengar kvar till växter. Jag försöker i skrivande stund övertala maken om att nalla ur matkassan även denna månad för växtinköp: jag får väl koka mer soppa ;)

2. Pontiacen, pärlan, dunderknippet, min (ja ja, makens också antar jag... Jag säger som Tjorven; han kan få ena bakaxeln eller så) exotiska amazondrottning, går inte att köra. Nytt batteri behövs för att ens få igång henne och utöver det måste hon besiktigas. Ett problem nu i dessa tider, för att inte tala om dessa trakter, där varenda bonde rullar ut sin blankpolerade jänkare ur ladan och kör iväg med den till Bilprovningen. Eftersom Volvon tarvar en slant blev det inget nytt batteri, varför jag inte kan ta mig till eller från skolavslutningen med traditionsenligt mullrande ekipage. Känns ju trist att åka rostig Saab 9000, om ni förstår vad jag menar.

3. För att bygga på med bilproblemen: Nyss nämnda Saab går väldigt hackigt.

4. Nästa bilproblem: min (ja, Janis är BARA min) Citroën cv2 står i Göteborg och är ännu inte svenskreggad. Hon är färdigfixad så gott som, men fortfarande tysk - och - obesiktigad. Annars hade hon varit ett självklart nedcabbat alternativ till Pontiac Firebird '69 på skolavslutning.

4. Sanden är nu helt slut (det är som fixering till stengången jag menar), och då har Saga ändå varit snäll och givit sin mamma ett par spadar sand ur sin sandlåda. Jag hann inte tacka nej, okej?

Det positiva är dock att pusslet börjar visa form! Jag har med hjälp av hela familjens samlade ansträngningar fått ordning på ytterligare ett par kvadratmeter stenläggning! Yay! Det har gjort att jag har kunnat plantera ett par växter som stått och slokat ett tag.

En annan positiv sak är att vår beställning från odla.nu äntligen kommit fram! Micke hade köpt fler allåkerbär, då de första plantorna från i fjol visade sig trivas ypperligt! Åtta plantor blev det, som nu blommar ikapp med de två tidigare.
Jag hade bara köpt en sak, en klematis som inte är så bara. Brunette heter hon och står som så mycket annat på mer eller mindre tillfällig plats.

I fjol hade vi ett jätteproblem med bladlöss, i år är det larver och sniglar. Vi plockar och knipsar överallt och stackars Leonardo da Vinci är inte en vacker syn. En kul upptäckt är dock att samplantera rosor med starkt doftande perenner visade sig funka! I mittenrabatten (vagt, eller hur ;) ge er till tåls, bildbevis kommer!) har vi inte haft mer än enstaka angrepp - kan det ha med överdimensionerad kantnepeta, frisk och frodig lavendel samt två olika sorters salvia att göra? Jag har läst att det ska förvirra de flesta skadegörare; det tycks stämma. Mer kantnepeta till nästa år, alltså!

Jag hittade en plats åt mitt impulsköp också! Den purpurröda jättevallmon ska stå i rabarberrabatten (tungvrickare!), men det betyder att jag behöver en till... Önskar nästan att jag kände 40 rövare just nu. "Sesam öppna dig..."

Ja, då återstår bara en sak, som oartigt nog väntade till sist: min ursäkt för dröjande inlägg, samt blödig bortförklaring.

Förlåt! Det var den enarmade mannens fel! Hunden åt upp läxan! Den sura tanten i bussen kastade onda ögat på mig!
Inte riktigt, jag har jobbat.

En sak till! Njut av livet NU. Problem är bara hastighetsbegränsningar. De är svåra att klara av, man svär över dem och gasar på som vanligt när man tagit sig förbi dem. Många 30-skyltar just nu? Jajjemän. Men när man cyklar märks de inte ;) ska se om jag lyckas övertala maken om en cykeltur till växtmarknaden imorgon.

Puss och kram!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar