torsdag 19 juli 2012

Känner mig så syndig

Och det är inte på ett bra sätt heller :(
Som när man har ätit en bit kladdkaka, vill ha en bit till, vet att man inte borde men tar en bit till - det är syndig på ett bra sätt.
När man som jag försöker vara miljömedveten på så många sätt som möjligt - kör bil så lite som möjligt, försöker få tag på närproducerat och ekologiskt så långt det går (min man jobbar som dräng på ekologisk mjölkgård, så där VET man i alla fall att alla djur har det bra), odlar (inte så mycket grönsaker än, men förhoppningsvis senare) så miljövänligt som det går för att mikroorganismer ska ha det bra, så visar det sig att jag är en miljöbov trots allt :'(

Å andra sidan upptäcker man nya saker hela tiden som är skadliga för miljön. Det räcker att bläddra runt lite på Ekostil samt Plastriot för att det dåliga samvetet skall mala igång. Visste ni tillexempel att svenskarna köper (!) 300 matkassar tillverkade av plast per person och år; att det dessutom bara är en bråkdel som återvinns? De där tygkassarna som jag alltid glömmer hemma... Borde nog lägga dem i bilen. Bilen, förresten! Min nya bil (för mig i alla fall) är en liten bensinsnål Citroën cv2:a, så det känns ju ok. Men så fort det blir is på vägen vågar jag inte köra den och då åker Volvon fram. Borde kanske haft en prius, men min man propsar på att jag ska sitta säkert när olyckan händer - och på vintern är jag olycksbenägen. Sedan jag flyttade hit till Bohuslän har jag bytt bil flera gånger på grund av isig vägbana och strategiskt utplacerade diken. Det är faktiskt bara Volvon som jag inte har lyckats kvadda än, peppar, peppar...

Jag brukade klippa gräs med handjagare, men det blev ohållbart i längden. Man gör ju inget annat än klipper och klipper. Faktum är att det är först sedan jag fick barn som jag skaffade massa hushållsmaskiner - elvisp, assistent, mikrovågsugn (som faktiskt är förhållandevist energisnålt, vet inte varför det dröjde) och köttkvarn med korvstoppningstrattar - för att det blev för tidskrävande utan. Handslagen bearnaise, vispgrädde och äggvita till maränger är ett minne blott, men jag hinner leka med min dotter istället. Och även om jag har en motordriven gräsklippare idag så är den bensinsnål och modern (Ja, jag vet, den är inte eldriven och har heller inte någon solcellsgenerator. Det finns inte någon på marknaden ännu som är tillräckligt bra - förhoppningsvis kommer det snart, för det vore ju skönt både för öron och samvete). Delar av gräsmattan håller också på att bytas ut mot timjan, krokus och rabatter ;)

Men detta här nedan kanske alla andra vet redan. För mig var det nyheter:
Torvbrytning smutsar ned i miljön något fruktansvärt. Här har jag tyckt mig duktig som blandat min egen jord hemma, då med en andel torv i basen, så får jag veta av Hillevi på Tankar från Trädgårdsmästarn att det trots allt inte är så miljövänligt. Det är ju någonting som definitivt behöver spridas vidare! Nu har väl alla som råkat kika in här förmodligen läst på hennes blogg också, så det här blir väl bara en upprepning.

Jag blev faktiskt så bekymrad att jag började forska vidare om torvläget i Sverige.
Innan jag började läsa på om detta hade jag ingen aning om att energibolag i Sverige har eldat torv med subventioner för koldioxidutsläpp i flera år - ända fram till den första januari 2012. Nu räknas torv till fossila bränslen, även om återväxten av torv är extrem i Sverige, då särskilt jämförst med Storbritannien där torven länge har använts både av privatpersoner och kraftbolag. Det är väl knappast förnyelsebart i alla fall, som energibolagen har hävdat - det tar fortfarande ett x antal år för torven att bildas.
Så sitter vi här och pekar finger åt Tyskland där man bryter kol. Torv är knappast bättre (inte mycket i alla fall).
Naturligtvis finns det miljövänligare sätt för torvbrytningen, men om torven släpper ut växthusgaser vid brytningen så måste den ju även fortsätta göra så i trädgårdarna? Vill man ha det i sin trädgård? Med tanke på allt prat för några år sedan om tryckimpregnerat virke i trädgården borde väl detta göra folk en aning oroliga med, eller är det för avlägset när de största problemen inte sker i den egna potatisåkern?

Hur som helst. Jordproducenter som Hasselfors m.fl. Har en stor andel torv i sina jordblandningar, liksom mycket annat jordförbättringsmedel. Dessa produkter är kravmärkta för att de innehåller rent naturliga produkter, men brytningens utsläpp verkar vara helt bortglömt. Så köper man det ju i plastsäckar.
Dessutom får detta mig att undra: vad innehåller då jord som INTE är kravmärkt?

Här är en artikel från the Guardian om torv i trädgårdssammanhang.

Här kan man läsa om vad som har hänt vid ett torvbrott i Härjedalen (kortfattat, men ändå).

I djurskötseln har torv länge ansetts vara det mest miljövänliga alternativ till strö i exempelvis hästboxar och hönshus. Nu är jag väldigt nöjd med mig själv att jag åtminstone hållit mig till spån, eftersom detta också är bra till komposten.

Bor man som jag alldeles i utkanten av barrskogen är det lätt att ordna bra jord till surjordspartierna. Förna från barrträd är något av det bästa rhododendronbuskar vet, så då är det lätt att räfsa bort en del av den här jorden och använda i torvparti (suck! Torvblock, de är ju så vackra med mossa på! Kan man göra dem själv? Mixa potatismos och gammal lerjord?) och blanda ut med kompost. Mullrik jord behöver man inte heller ha torv till, så länge komposten mår bra - men hur löser man problem med en aning för mycket vatten trots dränering i exempelvis rabatter? Torven har varit suverän på att suga i sig allt vatten och magasinera den till växterna. Luckra oftare? Gräsklipp? Stallgödsel? Det är i alla fall sådant jag kan komma på, dessutom sådant som kan ordnas direkt från källan när man bor som jag gör. Å andra sidan blir det inte så mycket gräsklipp längre, det tar hönsen hand om! 1-0 till mig :)

Nä, efter det här sorgliga inlägget blev jag sugen på kladdkaka. Ska nog baka lite. Här ska syndas!

7 kommentarer:

  1. Oj! nu när det allvar må jag säga. Jag försöker också att vara miljövänlig men är inte så uppdaterad som du är. Det där med torv har maken påpekat länge och min son är en hejare på natur-resurser.Talar ofta om när jag gör fel vilket jag gör bara genom att äta kyckling tex. Man gör så gott man kan och synda.. det gör man i bibeln tycker jag. Ät kladdkaka, klipp gräset och lek med dina barn.. Kram Pia

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det tänker jag bannemig göra :) Jag kan maila över en bit till dig :D

      Radera
  2. En får göra så gott en kan :-) så bra val som möjligt!
    KRAM från mig!

    SvaraRadera
  3. Försöker göra så bra val som möjligt, men....
    Har i alla fall tygkassar med till affären, för det mesta.
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  4. Ja, visst försöker man verkligen, men ibland vet man inte ens om att man har farliga ämnen i kläderna - som elastan till exempel.

    SvaraRadera
  5. Jo, det är inte lätt det där, än så länge kan vi ju köpa torv här, i England så används det mindre och mindre. Kanske dom börjar importera härifrån snart. Framförallt är det väl en billig vara att framta både för plantskolor i krukor och säckar.

    Hur som, ser du en tjock blondin i en vit pickup med stort flak där det pluttigt står Trädgårdsfia på bilen så är det jag. Jobbar nästan bara i dina trakter ;-)
    Ha en go helg!

    SvaraRadera